moser

Senaste inläggen

Av Mari - 14 december 2014 22:52

 

En härlig helg med påfyllning av energi är till ända. Middag hos vänner med god mat och många skratt, underbart! Fika hos syster med nybakt och mera skratt. Dessutom har vi pyntat lite i hemmet och julpysslat med barnen. Har ett stort behov av att så mycket som möjligt ska vara som vanligt. Det är så mycket sjukdom i mitt liv nu, så jag behöver göra andra saker, prata om andra saker och bli bemött som vanligt. Jag har inga inga problem med att prata om sjukdomen, men mitt liv innehåller så mycket mer än detta. Herregud jag har ju två underbart vilda pojkar, då finns det (tack o lov) ingen tid för några längre grubblerier. Det jag har lite svårt med är möte med människor jag inte känner och kallprat om vädret. Mina sociala skills är just nu inte vad dom brukar vara. Så länge jag är med familj och nära vänner är det dock bara mysigt att ses.

 


Har dock haft ett bekymmer i helgen. Jag har nämligen fått en infektion i operationssåret. Jag var i lördags fm in till akuten där de gjorde rent och la om det. En infektion är inte vad jag behöver nu med tanke på behandlingen på torsdag. Ska ringa till kirurgen imorgon få se vad de vill att jag ska göra. Annars är planen att jag ska ta mig till Falun för att prova peruk imorgon. Får se då...


ANNONS
Av Mari - 11 december 2014 22:41


 

Trött efter en intensiv dag. Kl 9.30 var vi på plats på Onkolgmottagningen i Falun. Jag hade först ett möte med onkologen från Uppsala som förklarade för mig och Oliver hur allt kommer att gå till. Det är alltså en riktigt elak sorts tumör därför krävs en tuff behandling med cellgifter. Jag får min första kur om en vecka, dvs på torsdag i nästa vecka. Jag kommer att få sex kurer med tre veckors mellanrum. Om allt går som planerat får jag sista kuren i april. Det blir två olika sorters cellgifter, först tre ggr med en sort som är jobbig för kroppen och gör att man får ont i leder och skelettet. Därefter tre ggr med en annan sort som gör en trött och illamående. Jag får starka cellgifter och en hög dos av dessa. Många gånger idag har jag fått höra att det blir en tuff behandling, pust...😓

 

Fick en rundtur på mottagningen och det var jobbigt att se behandlingsrummet. Det var fullsatt med patienter, anhöriga och personal. Ett stort rum där alla satt lite huller om buller. Berättade för sköterskan att jag tycker det verkar hemskt jobbigt att sitta i detta myller och med så många okända människor. Hon lovade mig ett enskilt rum. Känns bra. Åtminstone vid första kuren.


Efter mötet med onkologen fick jag en lång stund med sköterskan. Hon var otroligt bra, vi klickade. Hon gick igenom datum för kurerna, biverkningar, mediciner för detta, provtagningar... ja det mesta. Till slut blev det för mycket info och jag hade svårt att hålla koncentrationen uppe när jag samtidigt fick många känslor över alla detaljer hon drog. Var ärlig och sa att det blev lite för mycket info för mig och hon förstod och avbröt direkt. Vi gick igenom vad som ska göras inför och strax efter den här första kuren. Lagom mycket att ta in för nu. Jag ska sätta in en "port" där cellgifterna ska in samt där det tas prover och det blir en sk picc-line som sätts in i överarmen i en ven och sen lirkar dom in en lite slang från den som går hela vägen från överarmen fram till ett kärl ovanför hjärtat. Huh! Låter helt absurt att en slang ska krånglas in så långt in i mig medan jag är vaken, men det ska tydligen inte kännas. Nålen känns ju såklart men inte slangen som ska den långa vägen fram till ovanför hjärtat. Läskigt! Men har redan hunnit varit med om så sjukt mycket obehagliga saker och smärta så det är bara att bita ihop ännu en gång.

 

Känns ännu läskigare att få in cellgifterna i min kropp den allra första gången. Kroppen kan reagera och det är jag hemskt rädd för. Är dock osäker på om jag vill veta på vilket sätt reaktionen kan bli, vill liksom inte "få för mig saker".

Håret kommer tydligen att trilla av redan nån vecka efter första kuren, så nu ska jag snart ut på perukjakt. Syster Linda har en fin på den salong hon jobbar, så den ska testas inom kort. Dessutom har jag blivit tipsad om en salong i Falun som har lite ungdomliga varianter. Vilken tant jag är! Vilken ungdom skulle säga "ungdomlig variant"?! Blir förmodligen en passande tantfrilla till tant Moser.


Hursomhelst, nu ska denna ungdomliga variant av tant krypa ned. God natt!

ANNONS
Av Mari - 9 december 2014 23:06

 


Blev som "planerat" en bättre dag idag. Tog en promenad med mamma i solen på lunchen. Välbehövligt! Sen iväg på eftermiddagen för utvecklingssamtal på förskolan för lillplutt. Stolt mamma! ;) Dessutom tandläkarbesök på kvällen. Huh! Var ett bra tag sen sist, men nu var det ofrånkomligt med tanke på stundande behandling. Fanns inga hål och fick MVG för hur jag skött dom. Pust! Som min kära vän och granne sa: "Aha! Äntligen bra nyheter!" Helt rätt! 😆


 


Och den största saken med idag: Oliver har fått sagt upp sig och fått nytt jobb. Han kommer numer att jobba i Falun. Eller egentligen mestadels hemifrån då han behöver vara i Falun nån dag i veckan. Känns otroligt bra och också ofattbart. Han har i hela sitt yrkesliv jobbat i Sthlm och mot försvaret. Nu blir det en helt ny bransch och helt nya kontakter. Det var helt enkelt ohållbart att han skulle fortsätta resa när situationen är så här. Han har fått en fin stöttning av ledningen och dom har full förståelse för hans beslut. De säger att de hoppas att han vill komma tillbaka i framtiden. Vem vet..?


Ja det händer mycket nu på många fronter, men allt är inte dåligt ❤️

Av Mari - 8 december 2014 21:21

Lite deppigt så här på kvällskvisten. Var till Falun idag och fick träffa min läkare. Hon hade information om analysen av tumören. Visade sig vara en inte så trevlig information. Tydligen var den aggressiv och snabbväxande. Ja egentligen den värsta versionen alla kategorier. Det innebär för mig främst två saker. Det ena är att det innebär en lite större risk för återfall. Det andra är att jag måste behandlas med en tuff cytostatika (cellgifter). Mina förhoppningar om att kanske inte må så dåligt av behandlingen och t.o.m kunna jobba lite känns nu mer avlägset.


Så idag är jag lite deppig. Känns orättvist att de negativa nyheterna aldrig tar slut. Det hade räckt som det var. Samtidigt finns det mycket att vara tacksam för. Det viktigaste är att det inte finns någon spridning. Nåt jag fortfarande är mycket tacksam för, och det läkaren ofta återkommer till. Men idag kostar jag på mig att vara lite ledsen, så är planen att vakna upp på bättre humör imorgon. Så brukar det ofta vara! Om jag bara tillåter mig att vara ledsen och deppig när dom känslorna kommer, så går det snabbt över. Är dessutom väldigt sällan ledsen. Känner mig, som jag alltid tjatar om, stark i kropp och knopp.


 


Fick inte träffa onkologen idag, så fortfarande ingen behandlingsplan. Men på torsdag ska jag tillbaka till Falun och då till onkologmottagningen. Då mååååste jag bara få datumen för behandlingen. Min läkare trodde att behandlingen startar i nästa vecka. Blir bra att få starta igång.

Av Mari - 7 december 2014 23:12

 

Haft ett härligt dygn i storstan med systrarna. Hade gärna haft lite mer ork men huvudsaken är väl att jag kunde följa med och att vi gjorde det vi planerat. Vi åt en underbar middag på Wasahof. Tips för den som gillar fisk och skaldjur. Därefter gick vi till Intiman för att se REA. En galet rolig show! Dessutom blev jag indragen i showen av Anders Lundin. Pinigt! Har verkligt tankat energi detta dygn. Blev ett dygn där allt kändes nästan som vanligt. Precis vad som behövdes.

 


Imorgon ska jag till Falun för återbesöket och möte med onkologen. Lite nervöst som vanligt men mest skönt att dagen snart är här då jag får planen för det närmsta halvåret. Blir tokig på att jag inte kan planera nåt! Inte adventshelgerna som är kvar, julen, nyår, resten av vintern och våren. Inte ens sommaren eftersom jag inte vet när behandlingarna slutar och om cellgifterna kommer att följas av strålning.


Min förhoppning är att det sätter igång snarast. Vill bara få det gjort (och samtidigt inte). Ja ja... imorgon vet jag när.



Idag fick jag ännu ett bakverk levererat. Tack fina Kerstin för den goda saffranssockerkakan! Den var fantastisk. ❤️

Av Mari - 4 december 2014 22:29


 

En lite jobbig morgon blev det idag. Tog en dusch och då föll tejpen för operationssåret av. Kändes sorgligt att se hur man numera ser ut efter att en kroppsdel är borta. Blev stående en stund. Jag gråter inte eller så, blir bara tagen av situationen och att det blir så verkligt när man ser att bröstet är borta. Planen är ju att jag om ca ett år eller så ska operera bort det andra bröstet samt göra en rekonstruktion samtidigt, så jag kommer ju inte att se ut så här för alltid. Det känns förvisso väldigt avlägset just nu, och dessutom lite skrämmande att göra ytterligare en operation som dessutom är mer avancerad. Det där med operationer kommer jag nog alltid att känna en skräck inför. Huh!

 


Jobbade en stund, sen bestämde jag mig för att muntra upp mig med lite julshopping. Det hjälpte nästan omedelbart 😉

   

Av Mari - 3 december 2014 21:45

 


Blev en dag med lillkillen. Vi hade en jobbig natt där han hade hög feber och snurrade runt mest hela tiden. Vaknade kl 5 och ville ha vatten. Vi låg kvar i sängen till kl 6 sen upp och vinkade av Oliver som åkte till Sthlm för jobb över dagen. Colin somnade om framför Bolibompa kl 7.30 och då passade jag också på att krypa ned. Vaknade kl 10 av att Colin ropade på mig. Så underbart skönt att få sova ikapp lite.


 

Åkte till Skeppmora vid lunchtid för att få lite frisk luft. Fikade med pappa, Colins största idol. Sen blev det en lååång eftermiddag hemma med en rätt pigg pojke som krävde sitt, samtidigt som jag behövde jobba en del.


 

Framåt kvällen knackade det på dörren och fina vänner kom med nybakt päronpaj och presenter. Tusen tack Carl-Axel och Gunnel! Blir så rörd av alla dessa fantastiska människor omkring mig.


Nu är Oliver äntligen hemma igen. Märks när jag är ensam med barnen att jag inte har lika mycket ork som vanligt.

Av Mari - 2 december 2014 21:13


 

Äntligen krupit ned under täcket. Vaknade med halsont imorse. Kände mig ordentligt risig men efter alvedon och frukost blev det bättre. Avbröt min sjukskrivning igår och har jobbat både igår och idag. Känns skönt att ha vardag igen, det är då jag mår som bäst.


Önskar att kroppen funkade igen. Saknar mina löprundor. Jag har inte ont längre men är ordentligt stel och inte helt läkt i operationssåret. Hoppas att jag kommer att må så pass bra under cellgiftsbehandlingen att jag kommer att kunna springa tidvis. Oliver har för sig att läkaren sa att det inte var tänkbart och att promenader var att föredra. Måste kolla upp om det stämmer.


 

Colin fick feber igen nu på eftermiddagen. Han bad om att få gå och lägga sig kl 17, så fick det bli. Lille gubben! Charlie hostar illa så kanske blir det en hemmadag för dom båda imorgon. Är ordentligt trött på dessa virus. Det har varit en höst med mycket snorande och snörvlande, men kanske blir vårterminen bättre. Brukar vara så.


 

Måste visa min nya mössa och t-shirt jag fått av min vän och granne Tania! Fuck cancer.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ moser med Blogkeen
Följ moser med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se