Vilken skitdag, rent ut sagt. Började med att Colin fick magsjuka inatt. Han kräktes i sängen halva natten, så jag tappade till slut räkningen på hur många gånger vi bytte sängkläder. Stackars liten. Blev inte mycket sömn för mig, så jag hade värk i nacke och huvud på morgonen. Inte mycket att göra nåt åt... har ju inget annat val än att åka till Västerås för behandling. Stod i valet och kvalet att ta bilen, eftersom det kändes så jobbigt att sätta sig på tåget. Men samtidigt insåg jag att jag inte skulle orka att köra fram och tillbaka, rädd för att somna vid ratten, så det fick bli tåg ändå. Typiskt nog när jag för en gång skull var sen, så fanns det inga parkeringsplatser vid stationen. Gah! Fick parkera en bra bit bort och springa för att hinna köpa biljett och hoppa på tåget. När jag kommer till sjukhuset så är väntrummet smockfullt med folk. Tänkte att det ändå inte borde påverka mig eftersom de lovat mig en fast tid denna vecka, men tiden gick och till slut kom en sköterska och berättade att de glömt mig. Två och en halv timme senare blev det min tur... Sen på tåget och nästan ytterligare två timmar senare var jag hemma, trött och hungrig. Nja jag är inte i form för att orka med såna här äventyr. Önskar bara jag kunde få nån dag att ta igen mig på. Visst, helgerna åker jag ju inte till Västerås, men då är det ju ändå inte lugnt med barnen hemma och en massa annat som ska göras. Ja ja, den 28 maj är det slut.