Mår bättre efter den nya sortens antibiotika. Inom redan ett dygn började orken återkomma. Gårdagen blev dock jobbig. Nyårsafton då man ska vara glad och förhoppningsfull inför nya året. Kände bara där och då att jag ju inte har något att se fram emot med 2015. Det kommer med största sannolikhet bli det svåraste året i mitt liv. Ett år av elände, smärta, operationer, behandlingar. Men så klart också det året jag blir klar med detta elände. På eftermiddagen började plötsligt mitt hår att falla av. Helt utan förvarning lossnade stora tussar. Fy vad jobbigt det var. Idag var Nina här för att raka av mig det. Ville inte se mer hår falla. Det var stor ångest innan vi satte igång. Men när det väl var gjort kändes det mycket bättre. Klart det var en chock att se sig i spegeln, men nu hade jag övertaget och inget mer hår kunde falla av nu när jag beslutat att allt skulle bort. Har under dagen varvat mellan sjal, peruk och kalt huvud men kan inte bestämma vad som känns bäst. Eller minst dåligt rättare sagt.